Brev till Sherlock Holmes

14-10-1883

London, Storbritannien

Goddag kära vän!

Det var längesen vi sågs Sherlock. Men när jag fick höra om ditt senaste fall blev jag nyfiken om att få veta mer detaljer! Jag har alltid beundrat ditt fantastiska tankesätt när det kommer till att lösa brottsfall! Jag tycker att om man behöver professionell hjälp ska man vända sig till Sherlocks Holmes, min fantastiskt intelligenta vän. Jag blev helt stum när jag fick läsa om vad som hade hänt med stackars mrs Stoner. Jag blev mycket förvånad över att varken polis eller doktor kunde lista ut vad som hade hänt med Helen Stoners tvillingsyster,  Julie. Min första reflektion skulle nog vara, varför ingen hade misstankar när Julie hade klagat många nätter på ett visslande ljud varje kväll. Var inte det också något som du kom att tänka på när Helene återberättade olika händelser från den hemska incidenten?

Jag kan inte ens föreställa mig hur svårt det måste vara att lösa alla mystiska brottsfall som du har utfört. Men något jag skulle vilja föreslå till ditt nästa fall är att kanske inte döma eller få fördomar om vissa personer eller folkgrupper. Om man dömer eller får massa fördomar innan man lärt känna personen kan det sluta illa. Detta kan leda till att dina fall inte alltid kommer stämma med själva mordet eller något annat mysterium. Varför jag reflekterade kring detta beror på att när din klient mrs Stoner berättade om sin styvfar, började jag ifrågasätta honom som en misstänksam individ. När Helen berättade massa rysande historier där hennes styvfar doktor Roylott var med i en massa våldsamma gräl. Samt att han hade en massa vilda och farliga djur hemma från indien. exempelvis en gepard och en babian. Av den information jag fick av mrs Stoner tyckte jag att han inte är särskild pålitlig karl. Jag undrar ifall du inte alls reflekterade kring Doktor Roylott och hans vilda djur hade något med det tragiska mordet att göra? Jag tycker du också borde ibland tänka på det som låter lite mer “logiskt”. För att först började både du och dr Watson anklaga zigenarna som var utanför. Det låter inte väldigt logiskt i slutändan tycker jag. Något som jag dock vill berömma dig för är att du erkänner att du gjorde fel. Samt att dina första fördomar inte riktigt höll med i slutändan.

Mr Holmes när du såg att Julie hade blåmärken på sin hand var det då du insåg att dr Roylott kan vara inblandad i mordet? I så fall tror du det var omedvetet eller ett planerat mord? För mig var doktor Grimesby Roylott min första misstänkta till mordet för att han var inte särskilt artig när ni möttes.

När du bestämde dig för att utföra din plan med att övernatta, undrar jag om du hade ventilen i åtgärd eller var det något du upptäckte vid natten? För att jag blev väldigt imponerad över ditt tankesätt och syn på detaljer! Jag blev även nyfiken på hur hög och kusligt det skriet måste låtit i den tysta natten! Men det jag tycker är mest imponerande är hur du fastnade vid en ventil och en klocksträng som hängde ner från ventilen. Hur kunde du komma på att det kunde vara just klocksträngen som Julie kallade för bandet, precis innan sin död? Var det momentet då du såg dr Grimesby Roylott hålla i en livsfarlig orm som du koppla ihop de sista delarna till? Blev du själv förvånad när du fick reda på att mrs Julie Stoner blev skräckslagen till döds av en indiska giftig orm?

Med vänliga hälsningar från din gode vän!